Min farfar Emil* Leonard Spring föddes i Järvsö församling den 12 december 1918. Hans föräldrar var hemmansägardottern Karin* Ingeborg Nordell (f. 1900) och grovarbetaren Johan* Edvard Spring (f. 1895). Karin levde fortfarande i föräldrahemmet, Ede 8 (Rossla) i Järvsö, när Emil föds, och Johan bor i föräldrahemmet, ett före detta soldattorp, i Tegeltjär, Ljusdal. Då paret ännu inte var gifta, erkände Johan faderskapet, vilket noterades i födelseboken för år 1918 och i församlingsboken. Emil döps av kyrkoherden Carl Alfred* Åkerblom den 28 december 1918 i Järvsö kyrka.

Uppväxt vid Linspinneriet

När Emil är åtta månader flyttar mamma Karin till linspinneriet i Lund, Forsa socken. I oktober samma år flyttar även fadern till linspinneriet, där de båda kommer att arbeta som under många år. Emil bor kvar hos sin mormor Anna Jonsdotter (f. 1870) och morfar Kristian Persson Nordell (f. 1875) i ytterligare 1 år och 3 månader, då han, enligt kyrkböckerna, flyttar till sin mor på linspinneriet. Emil har då fått en bror, Johan Bertil (f. 1920). Med åren får Emil ytterligare tre bröder, Nils Albert (f. 1921), Egon Valfrid (f. 1925) och Bror* Sigvard (f. 1930), samt två systrar, Anna Viola (f. 1923) och Siri Teresia (f. 1927).

Emil växer upp vid linspinneriet i Lund, Forsa socken. Hur livet tedde sig där för honom som barn och ungdom är svårt att sia om. Bilder från linspinneriet visar på en miljö som inte är det första en tänker på när en tänker på ett barns uppväxtmiljö. Samtidigt var det säkert en förutsättning för att kunna få en inkomst att försörja familjen.

Åter till Järvsö

Efter 17 år vid linspinneriet flyttar Emil, i samband med föräldrarnas äktenskapsskillnad, tillbaka till morföräldrarna, Nikolaus Kristian Nordell (f. 1875) och Anna Jonsdotter (f. 1870), och Ede 8 (Rossla), Järvsö. Där började han, enligt församlingsboken , försörja sig som jordbruksarbetare.

Bilden nedan visar Emil som ridande militär i ett skogslandskap, var och när vet jag inte. Men det är en vacker bild som visar en ung och allvarlig ung man. Kanske är det under andra världskriget?

Fackligt och politiskt engagemang

Emil var också politiskt engagerad och som ung var han aktiv i Svenska byggnadsträarbetareförbundet, avdelning 323 i Järvsö. En avdelning som bildats strax innan Emil återvänder till Järvsö från Forsa socken. Det är troligt att hans uppväxt i ett industriområde påverkat honom att bli fackligt engagerad. På fotografiet syns fortfarande en ung och allvarlig man, men med blicken lite i fjärran. En undrar vad han tänkte på i just den stunden?

Senare kom Emil att sitta med i kommunalfullmäktige i Järvsö landskommun, som fanns kvar ända fram till 1 januari 1971 då den blev en del av den nya kommunen Ljusdals kommun.

Bröllop i Järvsö kyrka

Någon gång mellan återkomsten till Järvsö 1937 och sommaren 1943 träffar Emil sin blivande hustru Syster Eva* Maria Norin (f. 1920), min farmor. Den 24 juli 1943 vigs Emil och Eva av pastor Einar Bergwall i Järvsö kyrka. Lysning hade skett vid tre tillfällen som det skulle, den 27 juni, samt 4 och 11 juli.

Vilket vacker brudpar de var! Emil i frack och Eva i en lätt mönstrad klänning och lång slöja och stor brudbukett.

Brudparet får lyckönskningar från flera håll bland annat ett telegram med hjärtliga gratulationer på högtidsdagen som är undertecknat med far. Om det är Emils far Johan Spring eller Evas far Jonas Norin som skickar telegrammet är inte möjligt att utröna. Men mest troligt är att det är Emils far som skickar det, då Evas far och mor fortfarande lever och bor i Järvsö och därmed hade möjlighet att delta på bröllopet.

I ett annat telegram från Gunhild, Arne och Olle som lyckönskar paret med raderna:

”Om Emil kan och Eva vill så blir det snart ett brödkort till.”

Familjen växer

Och nog fick de rätt alltid, för i den 19 december 1943 föds parets första barn, sonen Kjell Lennart* Sture, min pappa. Tack kortet från brudparet skickar de ut någon gång mellan sonens födsel och jul, och jag visar det eftersom jag blir så glad av de fina raderna som står: God jul önskar Eva, Emil och Lill-Lennart. Med tiden får Emil och Eva dottern Siv* Eva Yvonne (f. 1948) och sonen Karl Emil Roger* (f. 1950).

Minnen av farfar Emil

Det finns några saker som jag särskilt kommer ihåg om farfar Emil. En sådan är hur finurlig och skicklig han var på att fixa saker. Bygga och timra var inga problem. Laga en spark eller en cykel som han ropat in på auktion var ingen match för honom. Skidor och pjäxor fixade han till, och hyrde också ut till hugade åkare i Järvsöbacken. I hans verkstad fanns allt! Det gick alltid att hitta något som fungerade att laga något med. Idag skulle han betraktas som en mästare på återbruk. Tänk om fler tänkte och gjorde som han, vilken nytta för vår värld det skulle vara.

Ett annat minne är auktionerna. Att besöka auktioner tillhörde Emils liv, men även att själv ordna auktioner och agera utropare. Dessa auktioner minns jag med glädje, det var spännande att vara med och alltid kunde en ropa in en lite låda för fem eller tio kronor. En auktion minns jag särskilt och det är den som han höll på Skålbo skola. Året minns jag inte, men att jag fick stå och sälja korv och dricka minns jag! Det var märkvärdigt. Jag tror att bilden nedan är från just den auktionen och att han faktiskt sa något roligt om brandsprutan som han håller i. Han ordnade även auktioner ända uppe i Hoting.

En tredje sak jag minns med värme är Emils och Evas engagemang i traditioner och hembygdsliv. Många gånger har Emil varit med och gått i procession i folkdräkten, bärandes åran till kyrkbåten, för att sedan vara en av de som framförde kyrkbåten. Stilig och grann i sin folkdräkt tillsammans med farmor Eva. Bilden nedan visar just ett sådant tillfälle, och säkert finns det många fler. På ett annat fotografi, som jag har efter min far, syns jag och min kusin Susanne i folkdräkt ståendes bakom farfar Emil och farmor Eva. Upplevelser som få får vara med om idag.

Det är svårt att skriva om en närståendes bortgång så jag låter min farmor Evas ord få berätta utifrån hennes dagböcker, som jag har haft förmånen att få ta del av. Hon skriver i sin dagbok den 16 oktober 1996 ”Emil avlider kl. 10.30, sjönk ihop vid vedboden”. Dagen efter far hon till begravningsbyrån och den 19 oktober tar hon farväl av Emil i gravkapellet. Den 1 november skriver hon ”Idag skall pappa begravas kl. 2”.

---

Källor

Björklund, Börje (1973). Järvsö förr och nu: Ur en kommuns historia. Järvsö: Järvsö kommunhistoria.
Forsa (X), AII:3c, Församlingsboken 1917-1928, mp 866, 867, 888, 889. NAD: SE/HLA/1010037.
Forsa (X), AII:4b, Församlingsboken 1928-1937, mp 600. NAD: SE/HLA/1010037.
Forsa (X) B:2, In- och utflyttningslängd 1895-1924, mp 166. NAD: SE/HLA/1010037.
Forsa (X), B:3, Utflyttningslängd 1916-1944, mp 145. NAD: SE/HLA/1010037.
Järvsö (X), AIIa:15, Församlingsbok 1932-1941, mp 914. NAD: SE/HLA/1010096.
Järvsö (X), AIIa:7, Församlingsbok 1913-1922, mp 823. NAD: SE/HLA/1010096.
Järvsö (X), AIIa:15, Församlingsboken 1932-1941, mp 914. NAD: SE/HLA/1010096.
Järvsö (X), B:6, In- och utflyttningslängd 1916-1922, mp 23. NAD: SE/HLA/1010096.
Järvsö (X), C:11, Födelse- och dopbok 1915-1926, mp 108. NAD: SE/HLA/1010096.
Järvsö (X), EI:8, Lysnings- och vigselbok 1931-1946, mp 94. NAD: SE/HLA/1010096.
Ljusdal (X), BIII:1, Flyttningslängd 1916-1928, mp 47. NAD: SE/HLA/1010113.