Den 24 juli 1929 föds min mormor Mary* Dorence Svedberg. Hennes föräldrar var Hilda* Maria Nyqvist (f. 1904) och Hans Martin* Svedberg (f. 1897). Mary är parets andra dotter. Tyvärr saknas födelse- och dopbok för den period som Mary föds, så jag kan inget berätta om hennes dop. Föräldarna Hilda och Martin hade vigts av vice pastor Axel Georg* Josefsson den 26 januari samma år. Den äldsta dottern Rut Ingegerd* (f. 1927) föddes före äktenskapet. Paret får ytterligare en dotter, Dagny Frideborg* (f. 1931). När Mary kommer till världen bor familjen i Ede, men när hon är omkring två år står det antecknat att hon tillsammans med modern och de två systrarna bor i Skogsta, troligen hos Hildas mor. Det är oro i familjen och i november 1932 sker medling mellan föräldrarna. När Mary är fyra år flyttar den lilla familjen hem till Hildas mor Vilhelmina* Mina Kristina Nyqvist f. Hansson (f. 1886) i Nyåker. Här blir det ett tidshopp, då kyrkböckerna för åren mellan 1939 och 1950 inte finns tillgängliga.

• 

• 

Äktenskap i ung ålder

Vi hittar Mary igen år 1950 via Sveriges befolkning 1950. Då har hon träffat maken Erling* Leander Hedblom (f. 1929) och parets två döttrar har kommit till världen, Mary Ellinor* (f. 1948) och Rut Marie* Louise (f. 1949). Familjen bor sedan 1951 på fastigheten Gärde 3:54 i Gryttjesbo.

Mary och Erling träffades som mycket unga. När de gifter sig är Mary 19 år och Erling är 20 år fyllda. Vid tiden för deras giftermål är det 1920 års giftermålsbalk som styr äktenskaps ingående och upplösning. Giftermålsåldern för män var 21 år och för kvinnor 18 år. Detta innebar att Erling hade sökt och fått Länsstyrelsens åldersdispens för att ingå äktenskap. Mary hade enligt lysnings- och vigselboken giftomannens godkännande. Giftomannen var den person som, eftersom en ogift kvinna var omyndig upp till 21 år, bestämde över kvinnans giftermål. I Marys fall var det troligen modern som fungerade som giftoman, eftersom fadern Martin flyttat från Ljusdal och inte hade kontakt med familjen.

Mary och Erling vigs av kyrkoadjunkten Arne* Magnus Wilhelm Swahn (f. 1896) i Ljusdals kyrka den 21 maj 19 år 1949. Mary är klädd i vit brudklänning och lång slöja. På huvudet bär hon brudkrona och i handen håller hon en stor brudbukett. De vigs samma dag som Erlings bror Eskil* Gylborg Hedblom (f. 1928) och hans Britt* Margit Lindberg (f. 1926).

• 

• 

Familjens hem

Efter vigseln flyttar Mary från fastigheten Höga 1:35 i Kläppa, till Erling och fastigheten Hofsberg 3:11 i Gryttjesbo, där Erling bott sedan 1946. Ungefär ett år senare köper familjen fastigheten Gärde 3:54 i samma by.

Mary och Erling tar över Erlings föräldrahem på Rönnåsen och bor där under många år. När de överlåter gården till sonen Karl-Göran flyttar de till Ljusdal där de bl.a. bott på Ringvägen 17a (1 tr.), Åkerstagatan 6, och Norra Gränsgatan 12.

Familjen växer

Samma år kommer parets första son till världen, Roger* Leander (f. 1951). De kommande fem åren växer familjen ytterligare då sönerna Karl-Göran* (f. 1953) och Robert* Henry (f. 1956) föds.

• 

• 

Mary blir att ta hand om barn och hem när Erling börjar som vägarbetare och ligger borta i veckorna. Till hennes hjälp hade hon naturligtvis alla fem barnen. Fast jag antar att de också kunde vara fulla av bus, i alla fall om en tittar på kortet nedan.

Minnen av mormor Mary

Det här skulle lätt kunna bli ett väldigt långt avsnitt, då jag tillbringat mycket tid med min älskade mormor Mary. Hon var och är för mig en person som alltid har funnits till hands och alltid haft ett öra för den som behövde det.

Tänk alla gånger vi åkt skidor tillsammans mellan Rönnåsen (Erlings föräldrahem) och huset nere i byn (Gärde 3:54). Ibland bara vi och ibland med schäfern Lolly eller schäfern Klint, som ivrigt sprang genom snön fram och tillbaka för att ha koll på att alla var med. Jag var väl utrustad med vinterkläder och de obligatoriska skidglasögonen. Ja, vaddå? Solen var ju stark och snön vit. Känslig? Nädå! Men hade en omtänksam mormor.

Precis som med farmor Eva, fick jag många gånger följa med mormor och plocka bär. Hon var en superplockare, mycket och snabbt! För att inte komma vilse lärde hon mig att knyta fast ett klädesplagg i ett träd, så hittade en i alla fall igen varandra. Ofta plockade jag hallon med mormor, hennes trick var att sitta kvar på ett och samma ställe, lääänge, och verkligen plocka alla hallon innan hon gick vidare.

Det var nära att vi miste mormor Mary tidigt, då hon en sommar blev biten av en huggorm när hon gick med lien efter dikeskanten på Rönnåsvägen. Tur att det var en elektriker hemma som kunde hämta hjälp. Jag minns att jag besökte henne på sjukhuset och att hennes ben var stort som en timmerstock och missfärgat. Tack och lov att hon fick finnas kvar hos oss.

Vi skrev också brev till varandra, och jag har kvar alla mina som jag har fått av mormor. I ett annat inlägg tänker jag berätta om livet utifrån dessa, men det får vänta ett tag. Jag minns att hon skrev med sirliga bokstäver, sådär som en föreställer sig gammaldags skrivstil. Sådär som en själv skulle vilja kunna skriva, och ens barn inte kan läsa.

Mången gång har vi nog sagt att det märks att mormor Mary är i stjärntecknet lejonet. Hon var otroligt duktig och intresserad av att inreda och dekorera. Det finns väl ingen av oss som inte har haft hennes hjälpande hand med tapetsering, målning eller inredning. Både då vi frågat efter det och då vi inte frågat efter det. Hon var också väldigt duktig på att komma med smakråd när det gäller kläder. Hon hade liksom öga för fina saker.

Vid ett par tillfällen har mormor Mary och morfar Erling tagit med mig och mina kusiner på resor. En gång fick jag och Sophie följa med till fjällen för att fjällvandra. En annan gång tog de med mig och kusinerna Sophie, Tommie, Ninni och Joakim till Cypern. Vilket äventyr och vilka härliga minnen. Minns ni resan kusiner?

Mormor Mary älskade att omges av oss barn och barnbarn. Jag kan höra hennes skratt än idag när någon av oss sa något roligt eller tokade oss. Tillsammans med min kusin Sophie har jag mången gång uppträtt både för mormor och morfar. Det hon skrattade som mest åt var leken ”Ska vi gå på tigerjakt?” Tänk om vi hade spelat in oss själva, jag och Sophie, när vi gjorde den. Då hade vi kunnat uppleva hennes kärleksfulla skratt än idag.

Mormor älskade att vara med mina barn. Hon tog hand om dem på samma sätt som hon tagit hand om en annan när en var liten. Jag minns att hon sa att jag hade ett väldigt tålamod med barnen när de var små, det värmde. Tack för att du fanns för mig även då.

Livets gång

Livet blev annorlunda med åren. Många stora sorger kom att bli en del av Marys liv. Som när sonen Robert i december 1982 omkom i en bilolycka. Eller när det älskade Rönnåsen brann ner till grunden i januari 1984. Men det finns säkert även andra händelser som en inte vet om. Sådana som hon höll för sig själv, för sådan var hon, mån om andra men lite tyst om sig själv.

Med åren fick Mary problem med hjärtat och en pacemaker opererades in. Kort därefter kommer de första tecknen på alzheimer. Hon blev långsamt sämre och fick slutligen flytta in på ett tillfälligt boende på Koppargården i Ljusdal. Senare flyttade hon till ett permanent boende på Tallnoret i Nore, Ljusdal. Där bodde Mary kvar fram till den 3 mars 2003. Då tog hon sitt sista andetag omgiven av nära och kära. Hon begravdes i samma grav som sonen Robert på kyrkogården i Ljusdal. Det är svårt att skriva dessa rader för jag känner än idag hennes hand i min när hon äntligen får frid och kan somna in. För alltid älskad.

Källor

Ljusdal (X) AIIa:3c, Församlingsbok 1920-1929, mp 982. NAD: SE/HLA/1010113.
Ljusdal (X) AIIa:4b, Församlingsbok 1930-1936, mp 488. NAD: SE/HLA/1010113.
Ljusdal (X) AIIa:4c, Församlingsbok 1930-1936, mp 912. NAD: SE/HLA/1010113.
Ljusdal (X) EI:7, Lysnings- och vigselbok 1917-1937, mp 95. NAD: SE/HLA/1010113.
Ljusdal (X) EI:7, Lysnings- och vigselbok 1917-1937, mp 100. NAD: SE/HLA/1010113.
Ljusdal (X) EI:8, Lysnings- och vigselbok 1938-1952, mp 150. NAD: SE/HLA/1010113.
Nordlöf, Barbro (2009) Rättshistoria för släktforskare. Stockholm: Sveriges släktforskarförbund.
Släkthistoria (2017) Vad är ”otidigt giftermål”? Tillgänglig: http://slakthistoria.se/fragor-svar/vad-ar-otidigt-giftermal [Hämtad: 2018-01-30]
Statistiska Centralbyrån (SCB) – samlingspost, Utdrag ur födelse-, vigsel- och dödböcker 1860-1949, SE/RA/420401/01/H 1 AA/2661 (1929), bildid: A0032500_00311. Hämtad 4 februari, 2018, från https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0032500_00311
Sveriges befolkning 1950, Arkiv digital AD AB, r1.p1815148 [databas].
Sveriges befolkning 1960, Arkiv digital AD AB, r4.p10413400 [databas].
Sveriges befolkning 1970 Ver. 1.0, Sveriges släktforskarförbund [CD-skiva].
Sveriges befolkning 1980 Ver. 1.0, Sveriges släktforskarförbund [CD-skiva].
Sveriges befolkning 1990 Ver. 1.01, Riksarkivet [CD-skiva].
Wikirötter (2018) Giftoman. Tillgänglig: https://wiki.genealogi.se/index.php?title=Giftoman [Hämtad: 2018-01-30]