Att släktforska – för dig som läser

Jag upptäcker att jag använder en del tecken och sätt att skriva saker som ni som läsare kanske funderar över. Ofta handlar det om olika sätt att återge eller skriva med bakgrund i släktforskningens oskrivna regler, men korta förklaringar kan göra berättelserna mer begripliga och intressanta. Kanske väcker det intresse för något som ni vill höra mer om?

Kommentarer?

Javisst! Kommentera mera! Det är så jag vill ha det. Jag hämtar information från historiska källor som ni ovan har sett inte alltid är överensstämmande.

De berättelser och händelser som jag skriver på Helsingia.se utger sig inte för att vara en absolut sanning. Jag berättar så som jag har samlat in uppgifter och information från källor som finns tillgängliga för släktforskare och hembygdsforskare som till exempel kyrkböcker, gamla tidningar, bouppteckningsregister, polisunderrättelser, fångrullor, soldatregister, brev, intervjuer med släktingar och vänner samt litteratur om livet förr. Många av dessa källor är gamla och alla är sammanställda eller berättade av människor.

Det finns exempel på när år och/eller datum för en persons födelse eller död är olika i husförhörslängden, i födelse- och dopboken och död- och begravningsboken. Här är rådet för alla släktforskare att lita mest på den anteckning som gjordes så nära händelsen som möjligt. Samtidigt kan prästen gripits av stundens allvar och använt latin och därmed latinska varianter av svenska namn

Namn och födelsedatum och år kan också röra till det. Jag har stött på att två kvinnor som föddes samma dag och år, med samma namn och i samma by. Då jag inte noterade detta valde jag ”fel väg” bakåt i tiden. Tack vare hjälp från en annan släktforskare så har jag kunnat korrigera detta och släktledet blev lite mer korrekt.

Till detta kan läggas att alla har olika minnen, upplevelser och har fått saker berättat för sig av andra som kanske inte stämmer med det som de historiska källorna berättar. Det gör inte deras minnen, upplevelser eller berättelser mindre osanna. Tillsammans med de historiska källorna kan dock dessa ge mer liv till de människor som inte finns kvar. Så jag uppmuntrar er alla att komma med inlägg/kommentarer, så att vi tillsammans kan minnas.  Det går egentligen utan att sägas, men ändå; Det är viktigt vi håller en god ton och utgår från att alla har sina minnen och har fått höra berättelser på olika sätt och från olika människor. Bli istället intresserad eller nyfiken när ni får höra något som inte stämmer med era minnen eller bilder.

Här följer några korta notiser om hur det är att släktforska och om saker som kan göra det lättare eller mer intressant att läsa berättelserna. Sist finns en liten notis om att följa, gilla och dela – för dem som inte är bekant med ”bloggeriet”.

Namnnormering

Namnnormering låter som något märkvärdigt och tjusigt. Men i grunden är det enkelt, det handlar om att konsekvent återge och stava namn så att det förenklar för släktforskaren och dem denne delar sina resultat med lätt kan hitta en person. Varför är då detta relevant? Kan vi inte bara skriva av det som står? Givetvis finns det äldre namnformer som skiljer sig från dagens, men det är också så att namn i äldre tider förkortats i skrivande stund, Olofsson har blivit Olsson och Olofsdotter har blivit Olsdotter. Ett annat exempel är namnet Margareta som i äldre skrifter kan ha skrivits som till exempel Margta, Margit, Märta, och Greta. Det finns också mängder av stavningsvarianter som till exempel Olof och Olov. I andra sammanhang kan latinska varianter av ett namn använts.

För att det ska bli möjligt för mig att söka och hitta olika personer har jag därför valt att använda mig av namnnormering och utgår ifrån de rekommenderade stavningar som ställts samman av Släktforskarförbundets på deras webbsida  Så stavar du namnen – Släktforskarförbundets namnlista. Ni får gärna höra av er via en kommentar eller via kontaktsidan om ni med säkerhet vet att en person hade en viss namnvariant och inte det namnnormerade.

Namntraditioner

I de berättelser jag skriver anger jag, första gången en person nämns, samtliga dopnamn. Det är för att det är till hjälp för andra att identifiera en person, särskilt om det finns flera som heter likadant. Jag använder symbolen * efter det namn som personen har som tilltalsnamn, till exempel Malin* Catharina.

Detta kanske inte är lika viktigt från och med 1800- och 1900-talet, då det blev allt vanligare att ge unika namn till barnen när de döptes. Tidigare styrdes namngivningen av olika principer. En sådan var det som kallas uppkallning, vilket innebar att barnet fick namn efter någon tidigare släkting, till exempel ”… första sonen uppkallades efter farfar, andra sonen efter morfar, första dottern efter mormor och andra dottern efter farmor.” (citat hämtat från Förnamn – Wiki-Rötter). Denna princip gäller dock inte på alla platser och har i sig också varianter.

Tidigare styrdes också namngivningstraditionerna för efternamn, av så kallade patronymikon. Ett patronymikon är ett namn som bildas av faderns tilltalsnamn och tillägget -son eller -dotter, till exempel Olofsson och Olofsdotter. Ett barn fick heller inte detta efternamn förrän de var myndiga och/eller flyttade hemifrån för att ta tjänst. Innan dess var alltså barnen efternamns-lösa. I början av 1900-talet började användningen av patronymikon att upphöra och då specifik användningen av tillägget -dotter och användningen av son-namn slog igenom.

Undantag från patronymikon förekom bland annat inom det militära, så kallade soldatnamn. Det kan inte ha varit lätt att ha ett kompani där merparten av soldaterna hette Lars Larsson, Anders Andersson, Erik Eriksson eller Olof Olofsson! Därför började män som antogs till ett kompani att tilldelas soldatnamn. I mina släktled återfinns soldatnamn som Spring, Djärv, Träff, Kling, Blom, Lekatt och Skruf. Även andra yrken som till exempel skräddare hade egna efternamn, i vårt fall finns exempel på Skänk och Tränk.

Inte heller blir det lätt, att inom släktforskningen, skilja mellan alla anfäder som i olika generationer har haft samma namn. Det är inte ovanligt att ett släktled kan heta Lars Olofsson (generation 1), Olof Larsson (generation 2), Lars Olofsson (generation 3) och så vidare. För att skilja mellan dessa använder jag mig av födelseår.

Födelseår

Ni som läst några av min berättelser har märkt att jag första gången jag nämner en person anger, förutom samtliga dopnamn, personens födelseår. Detta är för att sätta in personerna i ett sammanhang och ge dem en ålder. Men lika mycket kan det vara ett stöd i att identifiera en viss person i ett släktled. Jag har till exempel två anfäder som båda heter Lars Olof Hedblom, där den ena är född 1849 och är far till den andre Lars Olof Hedblom som är född 1880. Det är många gång jag har blandat ihop dessa två och trott mig veta att det är just den av de två, men det har visat sig vara fel.

Att läsa och tolka äldre handstilar

En sak som påverkar läsning och tolkning av historiska källor är äldre handstilar. Att läsa och tolka äldre handstilar (paleografi) är ibland en utmaning, särskilt när du kommer längre tillbaka i historia. Det beror dels på att sättet att skriva var annorlunda dels på den som skrev. Andra faktorer som påverkar läsbarheten är: skador i form av fläckar, överstrykningar, ”tidstypiska” förkortningar, vilken typ av penna som använts eller för mycket information inträngd på samma yta. Nedan följer några exempel på sådana svårigheter att läsa och tolka äldre handstilar.

handstil-födelse-och-dopbok-ljusdal-1680-1731

En födelsenotis från födelse- och dopbok för Ljusdal 1680-1731. Källa: Ljusdal (X) CI:1 (1680-1731), fol. 19v.

handstil-husförhörslängd-järvsö-1692-1729

Exempel på en äldre handstil ur husförhörslängden för Järvsö 1692-1729. Källa: Järvsö (X) AI:1 (1692-1729) p. 7.

handstil-död-och-begravningsbok-järvsö-1852-1860

Ett exempel på en tunn och sirlig handstil ur död- och begravningsbok för Järvsö åren 1852-1860. Källa: Järvsö (X) F:1 (1852-1860), p. 19.

handstil-husförhörslängd-ljusdal-1930-1936

Exemplet visar olika handstilar, skrift med bläck och blyerts samt överstrykningar. Utdrag ur församlingsboken för Ljusdal 1930-1936. Källa: Ljusdal (X) AIIa:4b (1930-1936), mp 488.

 

Att följa, gilla och dela

Det är lätt att anta att alla hänger med i det en gör på nätet idag. Grunden för Helsingia.se är upplägget för en blogg. Jag kallar det berättelser eftersom jag inte ser att jag bloggar i meningen delar med mig av mitt liv. Den som vill får gärna följa eller som det också kallas prenumerera på mina berättelser. Det kan du göra genom att endera ange din mejl-adress eller genom att skapa ett RSS-flöde. Dessa två funktioner finner du längst ner till höger under varje berättelse eller på varje webbsida.

Ett RSS-flöde kräver att du har en RSS-läsare av något slag, till exempel Feedly (tillgänglig via bl.a. appstore) eller genom den inbyggda RSS-läsaren i din mejl-låda eller webbläsare.

Det är helt upp till var och en om ni vill gilla eller dela en berättelse som har publicerats på Helsingia.se. Väljer ni att göra det så hittar ni funktionerna för detta till vänster direkt under varje berättelse.

Läs mer

Anderö, H., & Thorsell, E. (2004). Läsebok för släktforskare : lär dig tyda och läsa gammal handstil. Västerås: Ica.
Clemensson, P., & Andersson, K. (2008). Släktforska steg för steg (8th ed.). Stockholm: Natur & kultur.
Clemensson, P., & Andersson, K. (2009). Börja släktforska : genvägar till din släkts historia (1st ed.). Stockholm: Natur & kultur.
Feedly- Wikipedia. (u.å.). Hämtad 4 februari, 2018, från https://en.wikipedia.org/wiki/Feedly
Förnamn – Wiki-Rötter. (u.å.). Hämtad 04 februari 2018, från https://wiki.genealogi.se/index.php?title=Förnamn
Patronymikon – Wiki-Rötter. (u.å.). Hämtad 4 februari, 2018, från https://wiki.genealogi.se/index.php/Patronymikon
SVAR Riksarkivet. (u.å.). Paleografi : studier i handskriftsläsning. Svar/Riksarkivet. Hämtad 4 februari, 2018, från https://wiki.genealogi.se/index.php?title=Paleografi
RSS – Wikipedia. (u.å.). Hämtad 4 februari, 2018, från https://sv.wikipedia.org/wiki/RSS

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.