Brev från Nordamerika – del 1

Mot Amerika

I församlingsboken för Järvsö åren 1904-1913 finns antecknat att Nils Oskar* Nilsson Sved (f. 1884) har Kungl. Maj:ts tillstånd att emigrera. Oskar med hustrun Karin* Olofsdotter (f. 1888) och hans syster Anna Signe* Katarina Nilsson Sved (f. 1882) med maken Per Olof Persson (f. 1878) samt adoptivdottern Karin Evelina Persson (f. 1905) avreste från Göteborg med skeppet Calypso den 12 juli 1912. Resan gick via Hull, England. Därifrån avreste de från Southampton, England med skeppet Ascania och till Quebec, Kanada där de anlände den 28 juli 1912. Senare samma dag anlände de till St. Albans, Vermont, USA.

Enligt Emigrationsutredning som genomfördes i Sverige mellan 1907-1913 var det stora klassklyftor, hårda arbetsvillkor, låga löner och fattigdom som var de främsta orsakerna till den stora flyttvågen från Sverige till Amerika under 1800-talets slut och 1900-talets. Detta och kanske att familjen fick brev från mostern Anna* Elisabeth Larkin f. Jonsdotter (f. 1855), i vilka hon berättade om det nya hemlandet. Anna hade redan i slutet av 1800-talet emigrerat till Amerika. Kanske är det någon idag levande släkting som vet mer om varför de reste?

Kontakt med fäderneslandet

Oscar och Signe, och deras efterlevande, höll kontakt med familjen hemma i Sverige. Under 1960-talet till och med slutet av 1970-talet hade de bland annat kontakt med Lisa och Inga-Lisa Sundqvist, barn och barnbarn till brodern Johan Sved. Inga-Lisa har berättat för mig att hon besökte familjens släktingar i USA vid ett par tillfällen. De gånger som jag träffade Inga-Lisa och vi pratade om släkten är betydelsefulla för mig och de har en särskild plats i mitt hjärta.

Jag har haft också haft förmånen att få ta del av de brev som Lisa och Inga-Lisa fick från Oscar och Signe. Här berättar jag lite om hur deras liv tedde sig där på andra sidan av Atlanten, baserat på just dessa brev.

Oscar Sved Dec 1967_0005

Brev från Oskar Sved till Inga-Lisa 1967

I ett brev i december 1967 till Inga-Lisa berättar Signe att hon frisk, bor ensam, och reder sig själv. Hon ser och hör bra samt har sitt fulla förstånd. Hon tillbringar mycket tid till att virka. Hon berättar om sina barnbarn som varit hemma på besök över julen men sedan återvänt till sina respektive skolor och bifogar ett kort på dem. Det är Chester som är 17 år, Kristin som går på college och Betty som går i high school. Hon reflekterar över att de i nya hemlandet måste gå i skolan hela sin ungdoms tid. Detta är det enda brev som Signe själv skrivit och signerat. I maj 1967 firade hon sin 85 årsdag.

Oskar som inte hört från Inga-Lisas mor skriver att han är glad att de hört från henne, och uttrycker oro över att det varit så tyst från Lisa. Han hoppas att hon vill besvara hans brev och skickar en dollar så hon kan köpa sig en julkopp.

Det känns verkligen som historiens vingslag drar genom rummet när jag håller i och läser breven. De är handskrivna med en något skakig handstil och andas en stark längtan att ha kontakt med hemlandet.


Källor

(Järvsö, AIIa:3, 1904-1913, mp 182)

(Järvsö, AIIa:3, 1904-1913, mp 131)

3 reaktioner på ”Brev från Nordamerika – del 1

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s