Träsnidaren Lars From är nog de flesta bekanta med som känner till Järvsö. Att han var min farmors mammas morbror visste inte jag. Att han dessutom hade en syster som var en oerhört skicklig träsnidare visste jag inte heller, och säkert inte många med mig. Det här är berättelsen (del 1) om Lars Froms syster och min farmors mammas moster,  Anna* Elisabeth Jonsdotter.

Uppväxten i Järvsö

Anna* Elisabeth Jonsdotter föddes enligt födelse- och doplängden den 14 mars 1855 i Färila. Föräldrarna fadern Jonas* Eriksson (f. 1824) och modern Anna Katarina Jonsdotter (f. 1827) torde därför ha vistats i Färila under den tid då Anna föddes. När jag letar igenom byn Yg där de faddrar som Anna har uppges leva, återfinns de inte. Föräldrarna anges också vara skrivna i byn Ulvsta i Järvsö socken. Året innan Anna föds flyttar Jonas och Anna Katarina samman, utanvids i byn Ulvsta. Året efter, alltså 1856, flyttar familjen till utanvids Åsbo.

Att vara bosatt utanvids, såsom det kallades i trakterna kring Järvsö och Ljusdal, innebar att en levde på annans mark. Man ägde inte sitt eget, kanske fick man tillåtelse att uppföra ett torp eller en backstuga, men ens möjlighet att bo kvar bestämdes av den som ägde marken. Och innan familjen flyttar till Åsbo flyttade man alltså runt en del. Föräldrarna anges vara fattig och befriad från att betala mantalspenning, det vill säga delvis befriad från att betala skatt. Längre fram beskrivs de som på socknen skrivna och utan stadig hemvist, vilket innebar att familjen hörde till församlingen men inte hade en fast bostad och inte kunde försörja sig själva. De som levde på socknen eller utan stadig hemvist försörjdes ofta genom att de fick flytta runt bland socknens gårdar alternativt flytta in på fattiggården. Uppehället bekostades av kyrkan.

Trots att familjen listas under till socknen hörande utan stadig hemvist, uppges de höra hemma i Åsbo. Enligt berättelser levde familjen där i kul-stugan (se figur 1), ett litet torp på krönet av sandåsen i byn.

Flytten till Ovanåker

Den 11 januari 1877 föder Anna dottern Anna Katarina utom äktenskap. I juli året efter flyttar hon med dottern till Ovanåkers socken och den 13 augusti samma år gifter hon sig med torparen Per Olsson Åberg och bosätter sig i byn Knåda i Ovanåkers socken. Torpet tillhör hemmanet nr. 9. År 1880 flyttar familjen till ett nytt torp, denna gång tillhörande hemmanet nr. 19. I augusti 1881 ser Annas son Jonas Erik dagens ljus. Även han föds utom äktenskap, vilket troligen är det som gör att makarna går skilda vägar 1882. I husförhörslängden för Ovanåkers socken åren 1881-1885 står antecknat att det ”För henne äktenskapshinder enl. Gift. Balk 13 Kap. 2 § …”. Äktenskapsskillnaden är klar i augusti 1882. Redan i maj samma år emigrerar Per Olsson Åberg till Nordamerika. Anna flyttar med barnen tillbaka till Järvsö i april 1883.

Åter till Järvsö

Åter i Järvsö flyttar Anna in hos föräldrarna i Åsbo. I husförhörslängden för Järvsö åren 1881-1885 är hennes livssituation åter antecknad. Anna har begått ”… enkelt hor. Eger ej rätt att ingå äktenskap på mindre villkor än Gift. balk. Kap. 13 o Kungl. bref 7/9 1791. Hennes make Per Olsson emigrerat t. N. Amerika.” Vad som i detalj hänt vet jag inte då jag inte har kunnat finna vare sig ärendet eller brevet. Men givet är att hon kan inte ha haft en lätt liv, under dessa omständigheter och som ensamstående till två barn födda utom äktenskap.

Anna lever kvar hos sin far och mor under många år. År 1889 föds ytterligare en dotter utom äktenskap, Katarina Elisabeth, som avlider bara 1 månad gammal. Annas relation till kyrkan verkar vara ambivalent då hon inte någon gång antecknas som absolverad. När en kvinna fött barn ansågs hon i äldre tider som oren och fick inte besöka kyrkan innan hon kyrktagits (fått absolution). Den 26 oktober 1897 förs Anna och hennes två barn över till obefintlighetsboken (Järvsö, AIIa:1, 1896-1903, mp 491) och det noteras att hon vistas i Nordamerika.

Oäkta barn

Att som kvinna i äldre tider få barn utan att vara gift (utom äktenskap) eller att vara trolovad med en man (fästekvinna) var inte väl sett. Fick du dessutom fler barn utanför äktenskap kunde det i äldre tider resultera i fängelse. En del av de barn som föddes utom äktenskap var dock trolovningsbarn, det vill säga barnet föddes före äktenskapet mellan föräldrarna. Men för de kvinnor som inte kom att ingå äktenskap med sina barns fäder var det fortfarande in på 1900-talet vanligt att de fick åka iväg och föda barnen i lönndom, och det var inte ovanligt att barnen hamnade på barnhem.

För dessa kvinnor var skammen stor och under 1600- och 1700-talen kunde de visas upp offentligt i kyrkan för att få förlåtelse för sina synder. Ända fram till 1864 var det straffbart att föda barn utom äktenskap och de som fick oäkta barn skulle ställas inför tinget. För Annas del har jag ännu inte funnit eventuella handlingar i domböckerna så jag kan inte vare sig säga hur det har gått till eller om det finns någon pappa angiven för de två barnen.

Anna emigrerar och startar ett nytt liv

Efter dotterns död väljer Anna att emigrera till Amerika. Enligt Kansas State Census Collection, 1855-1925, emigrerade Anna till nordamerika 1889. Det kommer en fortsättning på berättelsen om Annas liv. Hoppas ni hänger på då med.

---

Källor

Färila (X) C:3, Födelse- och dopbok 1779-1861, sid 465a. NAD: SE/HLA/1010041.

Järvsö (X) AI:25a, Husförhörslängd 1886-1895, p 460. NAD:

Ovanåker (X) AI:21b, Husförhörslängd 1881-1885, sid 177. NAD: SE/HLA/1010152.

Ovanåker C:5, Födelse- och dopbok 1875-1889. NAD: SE/HLA/1010152.

Ovanåker (X) EI:3, Lysnings- och vigselbok 1862-1894. NAD: SE/HLA/1010152.

Reuterswärd, Elisabeth (2016) Fader okänd: Sveriges släktforskarförbunds handböcker 2. Stockholm: Sveriges släktforskarförbund.

Rydén, Reine (2007) Landsarkivets vägledning till fader okänd. Hämtad 30 november, 2018, från http://webbutik.riksarkivet.se/shop/25093/art72/20254772-147eab-ula_fader_okand.pdf.

Rötter (2006) Hur hitta föräldrar till ”oäkta” barn. Tillgänglig: https://www.genealogi.se/component/content/article/142-rotterarkivet/artiklar-som-boerjar-pa-h/975-hur-hitta-foraldrar-till-oakta-barn. [Hämtad: 181130]

Sköld, Johanna (2017) Oäkta barn: Födda utanför äktenskapet. I: Släkthistoria 9/2017. Tillgänglig:
https://slakthistoria.se/artiklar/oakta-barn-fodda-utanfor-aktenskapet [Hämtad: 2018-11-30]