Det här med DNA …

Till och från visas reklam för DNA i släktforskningen. Reklamen säger att du enkelt kan få reda på ditt etniska ursprung genom att göra ett DNA-test och att du kan hitta nu levande släktingar som du inte visste fanns. Allt detta är en sanning med modifikation.

Jag har länge funderat över att använda DNA i min egen släktforskning, och i höstas tog jag beslutet att ta ett DNA-test och skicka in till två olika företag som analyserar DNA för just släkforskning. Jag hade ingen aning om vad jag kunde förvänta mig. Medan jag väntade på resultatet läste jag Karin Bojs bok Min europeiska familj de senaste 54 000 åren. Eftersom det kan ta flera veckor innan ens resultat kommer hann jag även med att läsa Peter Sjölunds bok Släktforska med DNA och i ett huj hade jag också läst deras gemensamma bok Svenskarna och deras fäder de senaste 11 000 åren.

Eftersom jag alltid varit förtjust i historia och en kort stund i livet ville bli arkeolog blev min nyfikenhet ännu större. Tänk om jag tillhörde samma haplogrupp som Karin Bojs, då skulle boken nästan vara skriven om mig och mina anfäder. Men så var inte fallet. Jag tillhör nämligen haplogrupp H17A, och inte U5 som Karin Bojs.

Haplogrupp? mtDNA?

En haplogrupp är en grupp människor som tillhör en gemensam kvist på det gemensamma DNA-trädet som finns för endera män eller kvinnor (se bild), och som går att spåra ända tillbaka till den första levande människan. Ja, det låter och är lite invecklat. Jag tillhör huvudgrenen H, vilken är den allra vanligaste haplogruppen i Sverige för rakt nedstigande kvinnolinjer (mtDNA = alla mammors släktgrenar).


Det finns två släktträd för mänskligheten, ett för alla fädernes-linjer (Y-DNA) och ett för alla mödernes-linjer (mtDNA). Den röda pilen pekar ut den gren i världsträdet som min haplogrupp tillhör. Källa: Modifierad efter https://petersjolund.se/jag-vill-veta-min-haplogrupp

Tillbaks till det där med reklamen. Ja, du alltså få veta vilken haplogrupp du tillhör om du gör ett mtDNA-test. Du får också matchningar som visar vilka nu levande ”släktingar” som tillhör samma gren som du. Kopplingen mellan dig och nu levande personer kan dock ligga flera hundra eller tusen år tillbaks i tiden. Jag kan med säkerhet veta att någon gång i historien har vi en gemensam anmoder, mer eller mindre långt bak i tiden, men det är ganska osannolikt att vi kan hitta exakt vem.

Autosomalt DNA

Det DNA-test som de flesta människor börjar med är ett så kallat autosomalt DNA-test. Det är också detta test som i används för att göra en uppskattning om ditt etniska ursprung. Men det är den del av DNA-testet som du bör ta mest med en nypa salt. Denna uppskattning bygger helt och hållet på jämförelser med referensbefolkningar runt om i världen och är väldigt grova uppskattningar med stora felmarginaler.

Den stora vinsten med ett autosomalt DNA-test är dock de matchningar med nu levande personer som du får när ditt resultat kommer. Men att bara göra ett DNA-test ger dig inte svaren på var du kommer ifrån och hur du är släkt med olika personer. För att kunna använda resultaten från ditt DNA-test på ett bra sätt behöver du en bra och gedigen pappersforskning. Har du det kan ditt DNA-test tillsammans med andra nära eller avlägsna släktingar däremot bidra till att bekräfta arbete och till och med hjälpa till att fylla luckor i släktträdet. Där det saknas känd fader kan andras DNA-test och pappersforskning bidra till att fylla igen luckor. På köpet får du naturligtvis också nya bekantskaper och lär dig mer om din släkt.

Jag har redan nu testa både mig själv, mina barn och min mor. Det är fortfarande ett detektivarbete för att förstå hur vi är släkt med de olika matchningarna. Men några nu levande kända släktingar har jag hittat. Men det återstår mycket arbete med att fylla de luckor som finns. I samtliga släkgrenar – mormor, morfar, farmor och farfar – finns det okända fäder och till och med ett par okända föräldrar. Kanske kan det vara så att det en dag dyker upp en matchning som leder till att vi kan fylla dessa luckor.

Så här ser en del av resultatet från ett DNA-test gjort hos företaget FamilyTreeDNA (FTNA) ut. Resultat är från mitt eget test. Centimorgans (cM) är en måttenhet som anger storleken på de DNA-segement som jag delar med dessa tre personer. Ju större sammanhängande segement desto större chans att jag är släkt med en person. Longest block representerar det längsta sammanhängade segmentet som jag har gemensamt med dessa personer i vårt DNA. Källa: FTDNA samt Sjölund (2018)

Är du nyfiken och vill själv göra ett DNA-test får du gärna höra av dig till mig. Jag har test-kit hemma för att göra DNA-test hos FamilyTreeDNA (FTDNA) som är det test-företag som flest svenskar har använt sig av. Mer information om de olika testen finns på https://www.familytreedna.com. Jag har även testat mig hos Ancestry (https://www.ancestry.se), så om ni undrar över deras test får ni också gärna höra av er.

Referenser

Bojs, Karin (2015) Min europeiska familj de senaste 54 000 åren. Stockholm: Albert Bonniers förlag.
Bojs, Karin och Sjölund, Peter (2017) Svenskarna och deras fäder: de senaste 11 000 åren. Stockholm: Albert Bonniers förlag.
Sjölund, Peter (2019) Jag vill veta min haplogrupp, hur får jag reda på den? Blogginlägg: 2019-01-31. Tillgängligt: https://petersjolund.se/jag-vill-veta-min-haplogrupp/ [hämtad: 2019-02-26]
Sjölund, Peter (2018) Släktforska med DNA: Sveriges släktforskarförbund handbok 9. Stockholm: Sveriges släktforskarförbund.

2 reaktioner på ”Det här med DNA …

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.