Den 28 december 1921 föds Jonas Norins (f. 1864) tionde barn och hans femte gemensamma barn med Kristina* Vilhelmina Nilsson (f. 1888), Syster Eva* Maria Norin. Den 13 februari 1922 döps Eva av komminister Sven* Georg Holmquist (f. 1888). Familjen levde i Norrvåga s. 1 (Rossla), Järvsö, och bestod av föräldrarna och Evas fyra syskon Signe Gunhild* (f. 1914), Majken* Birgitta (f. 1915), Rut* Sara Evelina (f. 1918) och Jonas Albin Folke* (f. 1920). Systern Dagny var tillsammans med Melker* Anders Nyström (f. 1899) i Sörvåga s. 4 (Storsved) samt Karl* Olof Öhrn (f. 1878) och hans hustru Maria Forsell (f. 1876), i Sörvåga s. 7 (Storsved), faddrar till Eva. Eva var min farmor och det är berättelsen om henne.

Eva konfirmerades i Järvsö kyrka under komminister Erik Ahlström (f. 1879). Bilderna nedan visar Eva tillsammans med de flickor som konfirmerades samtidig, samt en återträff där fem av flickorna träffades igen år 1975.

Känner ni igen några av flickorna på bilderna? Då får ni gärna skriva en kommentar och berätta vilka ni känner igen så kan jag sätta namn på dem alla.

Flytt till Malma socken

Eva levde i föräldrahemmet Norrvåga s. 1 ända till år 1939. Den 11 november det året erhöll hon flyttbetyg, för att den 18 november flytta till Torp i Malma socken, Västmanlands län. Enligt församlingsboken för Malma socken arbetade hon som hembiträde under den relativt korta tid hon bodde där. I början av september 1940 återvänder nämligen Eva hem till Järvsö och föräldrahemmet.

Eva och Svarten

En bild som ofta kommer fram när jag har sett på fotografier med andra släktingar är bilden på farmor Eva och hästen Svarten. Vad jag har förstått betydde Svarten något särskilt, och han kom senare att avbildas av träsnidaren och tillika Evas mors morbror Lars Jonsson From (f. 1867).

Eva + Emil = 3

Troligen möter hon inte allt för långt efter hemkomsten från Torp sin blivande make Emil* Leonard Spring (f. 1918), min farfar. Kanske hade de redan träffats innan hon far till Malma, och kanske var det han som drog henne tillbaka till Järvsö. Farfars berättelse kan du läsa under Emil växte upp vid ett linspinneriet. Paret vigs i Järvsö kyrka av kyrkoherde Einar Bergwall (f. 1910) den 24 juli 1943. I december samma år föds deras första son, min pappa, Kjell Lennart* Sture Spring. Bilden på familjen nedan gör mig så full av glädje. Alla ser så glad och lyckliga ut, och det nästans syns att Lennart ”säger” något och att Emil försöker hyssja honom.

Familjen växer

Fem år senare föds dottern Siv* Eva (f. 1948) och två år senare utökas familjen med lillebror Karl Emil Roger* (1950).

Springs på Storsved

Eva lever med Emil under resten av sitt liv i det gemensamma hemmet Norrvåga 1:11 (Storsved), Järvsö. Ett hem som de lade ner massor av omtanke och kärlek på. Det var ofta en samlingspunkt för släktsammankomster och många högtider har firats där.  Springs på Storsved har bytt skepnad under åren. Nedan visas några bilder från olika tidpunkter på deras gemensamma hem. Hur många kommer ihåg de gånger de fick hjälpas åt med att få upp bilar upp till vägen för att backen var för isig? Jag minns en gång när pappa Lennart satte sig på bakluckan för att bilen skulle få fäste. Och visst har vi väl åkt pulka eller kälke utför backen ner mot huset många gånger. Ja ja, kanske inte jag då men andra, som den hare jag var.

Minnen av farmor Eva

För mig representerar farmor Eva många saker. En är hemslöjd och hantverk. Det är många gånger jag önskar jag kunde krympa mig själv för att få möjlighet att bära den folkdräkt som farmor har sytt åt mig. Hur många har den ynnesten, att få äga något så vackert och så välgjort som en handsydd folkdräkt, sydd av ens egen farmor. På bilden nedan syns jag med farmor Eva och kusin Susanne, alla klädda i Järvsö folkdräkt. Men hon sydde inte bara folkdräkter, hon stickade, sydde näversöm, järvsösöm och målade kurbits.

En annan sak är naturen. Det är många gånger som jag varit med farmor och plockat bär och svamp. Vi traskade upp i skogen ovanför hemmet och plockade. Jag minns hur hon brukade testa svampen mot tungspetsen för att avgöra om den gick att äta, om det stämde vet jag inte. Jag minns att vi en gång såg en snok som farmor höll på att kliva på. Och mycket bär plockade både hon och farfar Emil. I hennes dagböcker brukade hon skriva upp hur mycket bär de plockat. Hon hade också sina speciella platser där hon plockade hjortron, som hon inte ville berätta om. Av blåbären hon plockade gjorde hon blåbärsgröt, mums säger jag bara!

En tredje sak som jag minns om farmor är att hon sjöng i kör. Bilden nedan visar sångkören på Valborgsmässoafton i Skålbo. Men jag vet att hon också sjöng i kyrkan. När jag någon gång besökte kyrkan i sällskap av farmor så kan jag än idag minnas hur många psalmer hon kunde sjunga utantill.

Den fjärde saken som jag stark förknippar med farmor är patienser! Hon lade ofta patiens och hon lärde mig flera stycken. När jag var och hälsade på kunde vi lägga patiens tillsammans, och det är henne jag refererar till när jag berättar om vem som lärt mig lägga patiens.

Den femte saken med farmor som jag vill nämna är dagböckerna. När Eva fyller år 1980 får hon en femårsdagbok i present (om jag minns rätt). Från den dagen och fram till år 1996 skriver hon en kort rad varje dag. Den ena femårsdagboken avlöser den andra. Det är små notiser om vad som händer i vardagen och världen. Stort och smått. Vem som fyller år och vem som går bort. Det är ett värdefulla dokument som jag har fått förmånen att ta del av. Trots att det är så korta notiser så blir det ett tidsdokument som berättar om livet inte bara under den period hon skriver om, utan också sådant som hon fått med sig genom livet, om vad som var viktigt att uppmärksamma. Hon kom till exempel alltid ihåg ens födelsedag och namnsdag. Alltid kom det ett grattis-kort, men även påskkort, julkort, nyårskort och hade det funnits ett midsommarkort så hade vi fått det också. Jag önskar att även jag en dag kommer att ta mig tid att skicka sådana till nära och kära.

Många är de saker som jag fortfarande äger som farmor Eva och farfar Emil har gett mig i present eller som gåva. Som mina vackra silverskedar som jag fick en ny varje födelsedag tills jag var tolv år. De använder jag än idag.

Saknad

När Emil går bort 1996 blir Eva ensam. Det märks i hennes dagböcker att hon saknar honom. Hon skriver korta notiser när han varit borta i ett halvår, om att gravstenen restes den 5 juli 1997 och att hon besöker graven med blommor på deras 54-åriga bröllopsdag den 24 juli samma år.

Den 23 februari 1999 är Eva på lungröntgen och får av doktor Ask veta att hon har en fläck på lungan och vatten i ena lungsäcken. Kort därefter skriver hon i dagboken att hon börjat hosta blod och att hon upplever det som om hon har håll i ena sidan. Vid länssjukhuset i Gävle genomgår hon den 11 mars en bronkoskopi-undersökning. Eva blir inte bättre. Under den tid som hon är inlagd på Gävle sjukhus besöker jag henne flera gånger, både själv och med min son Joel. Hon är trött. Det är många undersökningar. Den sista dagboksanteckningen gör hon den 2 april 1996, och då har åter igen varit på röntgen. Kort därefter får hon komma till lasarettet i Ljusdal, och hennes nära och kära vakar vid hennes sida. Den 25 april 1996 lämnade hon oss och fick förhoppningsvis träffa sin älskade Emil.

Eva begravs den 21 maj 1996. Det är en solig dag. Vi är alla där.

---

Källor

Björklund, Börje, Berg, Lars Otto och Norrman, Ragnar (2001) Uppsala stifts herdaminne: Ljusnans kontrakt 1593-1999. Uppsala: Stiftshistoriska kommittén i Uppsala.
Järvsö (X) AIIa:6, Församlingsboken 1913-1922, mp 532. NAD: SE/HLA/1010096.
Järvsö (X) AIIa:10, Församlingsboken 1923-1931, mp 573. NAD: SE/HLA/1010096.
Järvsö (X) AIIa:14, Församlingsboken 1932-1941, mp 610. NAD: SE/HLA/1010096.
Järvsö (X) B:7, Inflyttningslängd 1922-1947, mp 126. NAD: SE/HLA/1010096.
Järvsö (X) B:9, Utflyttningslängd 1935-1941, mp 59. NAD: SE/HLA/1010096.
Järvsö (X) C:11, Födelse- och dopbok 1915-1926, mp 206 NAD: SE/HLA/1010096.
Kolsva (U) AIIa:1, Församlingsboken 1943-1945, mp 289. NAD: SE/ULA/12242.
Malma (U) B:4, Inflyttningslängd 1916-1942, mp 108. NAD: SE/ULA/11056.
Malma (U) B:5, Utflyttningslängd 1916-1942, mp 124. NAD: SE/ULA/11056.
Sveriges befolkning 1950, Arkiv digital AD AB, r1.p7207776 [databas].
Sveriges befolkning 1960, Arkiv digital AD AB, r4.p9192754 [databas].
Sveriges befolkning 1970 Ver. 1.0, Sveriges släktforskarförbund [CD-skiva].
Sveriges befolkning 1980 Ver. 1.0, Sveriges släktforskarförbund [CD-skiva].
Sveriges befolkning 1990 Ver. 1.01, Riksarkivet [CD-skiva].